bild av Magnus Bard i SVD 26 maj

Upp till kamp för pojkarna

Eller: Pojkarna hänger inte med när kvinnorna erövrar utbildningen

Artiklar av Amanda Sokolnicki (AS) i DN 26 maj 2017 resp av Lisa Boda (LB) i DN 14 maj 2017

Båda författarna refererar till Emma Leijnses bok ”Fördel kvinna – Den tysta utbildningsrevolutionen”. AS hävdar att Leijneses bok kan bli ett klassiskt manifest, en vändpunkt att referera till i framtiden. Kvinnor har rättmätigt fått uppmuntran som utsatta och är fortfarande inte jämställda. Men nu drar de ifrån med betyg, dominerar i attraktiva universitetsutbildningar och kommer starkt även i tidigare mansdominerad yrken som kräver högskola. Det är bara inom systemvetenskap som männen dominerar, i alla andra yrken förutspås en ökning av kvinnor. Och det har varit lätt att stötta kvinnor i deras framgång. De har varit underordnade och samhället är fortfarande inte jämställt.

Men AS visar på ett nytt problem som dokumenteras i Leijnses bok. Pojkarna halkar efter rejält . På alla områden. Medan outbildade kvinnor tidigare var beroende av män för sin försörjning, är nu allt fler unga män beroende – av bidrag! . Och kommer att så vara. Lågutbildade män utan gymnasiebehörighet utgjorde 10 % av svenskfödda oh 20% om man inkluderade utlandsfödda.. Mer än en tredjedel av lågutbildade saknar jobb och hälften av dem har aldrig haft ett jobb. Var fjärde av dem riskerar att bli långtidsarbetslös. Och detta tycks vara ett svenskt problem I Pisarapporten ser man att just Sveriges andel av lågpresterande pojkar är dubbelt så stor som den är i OECD i genomsnitt.

LB hänvisar också till Leijnses faktaspäckade bok. Fler data: Arbetslösheten i åldrar 18-24 år var 13.6% för män men bara 8,6% för kvinnor. Sedan millenieskiftet studerar fler kvinnor än män på universiteten. Till och med i lönenivåer har de yngsta kvinnorna nu gått m männen när de t gäller löner i den offentliga sektorn.

Hur ser Leijnse   på framtidsutvecklingen och vilka lösningar ser hon? Ett problem är att lågutbildade män utan arbete har en stor nackdel när det gäller att bilda familj – de blir ensamma. Tydligast är den tendensen i glesbygd och i fattiga förorter. Kombinationen utanförskap och mansöverskott är en krutdurk . Detta är den enskilt största riskfaktorn för kriminalitet. 95 % av dem som hamnar i fängelse är män. Och annan statistik känner vi ju till, andelen män som begår självmord, blir alkoholister etc är skrämmande hög.

Journalisterna lobbar för boken med motivet att första steget till förändring av situationen är att vi uppmärksammar pojkarnas problem oh tar tag i i dem. Vi måste också bestämma oss för att det är vät att jobba med. Att kvinnor traditionellt halkat efter är inte ett legitimt skäl att nu låta pojkar halka efter av något slags rättvisepatos. Alla blir lidande på ojämlikhet även detta avseende. Åven pojkarna måste få samma möjlighet att komma till sin rätt som flickorna nu lyckats få. Föräldrar och skolan kan göra mer. Peppa sina söner i hemmen och pojkarna i skolan. En orsak varför pojkar halkar efter är att de inte kan läsa lika bra som flickor. Så se till att föräldrar – särskilt pappor – tidigt börjar läsa för sina söner.

Själva normen för vad manlighet är i ett samhälle med allt färre kroppsarbeten behöver diskuteras på allvar och på alla nivåer. Det är accepterat att tjejer pluggar, men inte att pojkar gör det. Varför det ? Måste det vara så?

En fördjupningsbok som LB rekommenderar är Birgitta Ohlssons bok ”Duktiga flickors revansch”. Men LB tyckeratt den skall läsas mot bakgrund av Leijnses bok. Hennes bok borde dessutom heta ”Nackdel pojkar” , i stället för ”Fördel kvinna” enligt LB. Och jag personligen håller med utan att ha läst den aktuella boken, men övertygad av de bägge journalisterna!

Datorspel skall vara ett tillägg – inte en ersättning

 Artikel av Angelica Risberg i SVD 170529 , sid 14

Efter att ha läst Statens mediaråds rapport om ”Ungar och Medier”, där det framgår att unga är högkonsumenter av alla slags medier och att många lever helt i mediernas värld , undrar man när mediabruk blir ett problem .

Artikelförfattaren har konsulterar flera psykologer och haft kontakt med mottagningar för spelmissbruk, som Oskar Foldevi i Linköping och Mottagning för unga män på Stadsmissionen i Stockholm samt Dataspelsakuten , med en hemsida på nätet . Svenska Dagbladet Premium har haft en serie intressanta artiklar i detta ämne våren 2017 , tillgängligt för den som har prenumeration

Det positiva med datorspel är att aktörerna lär sig engelska, det är roligt och engagerande, det ger avkoppling och ger samtidigt ”flow” genom att man måste fokusera.

Nackdelarna med överdrivet spelande är bland annat fysiska, deltagarna ändrar dygnsrytm, rör sig väldigt lite och vistas i mörker , vilket kan medföra depression. Ögonläkare är oroliga för att flitigt datorbruk befrämjar närsynthet. Socialt är överdrivet spelande är hämmande, man skaffar sig inte normala åldersadekvata kompetenser som att boka biljetter på bio eller tåg eller utveckla vänskap eller kärleksrelationer. Man tappar kontakt med verkligheten, vad som händer ute i världen.

Spelandet är gjort för att man skall fastna och en del fastnar. Missbruk går då ut över ens personliga utveckling, Det kan bli ett sätt att kompensera för ensamhet och hindra en från att ta tag i sina svårigheter. Definitionen på missbruk kan vara att man inte kan sluta vad som än pågår i omvärlden. Begreppet engagerad ”gamers” används om sådana som spelar excessivt , men som kan sluta och delta i vardagslivet. Men då kan de uppleva att vardagslivet är långtråkigt, de saknar kickarna och snabbheten i datorspelen. Och så är man fast. Gränsen till missbruk är hårfin!

Ungar & medier 2017

En rapport från Statens medieråd publicerad 2017 05 31

Undersökningar om medievanor och attityder kring medier hos barn (!) 9-18 år har pågått sedan 2005 med ojämna mellanrum . Den aktuella undersökningen utfördes hösten 2016 , och omfattade 1999 barn 9-12 år och 3000 barn 13-18 år. Men andelen som svarar är bara knappt 39% , vilket verkar vara accepterat som normalt i denna typ av studier. Urvalet är statistiskt representativt. Man ville ha deltagare med neuropsykiatriska funktionshinder, men fick så få svar i den gruppen att det inte gick att bearbeta.

Även om de oliaka undersökningarna från 2005 och framåt inte innehåller helt identiska frågor, finns ändå intressanta långtidsresultat. 2005 hade man en grupp som använde medier av olika slag sammanlagt över 3 timmar per dag och som definierades som högkonsumenter. I 2017 års undersökning är genomsnittet 3 tim medianvändning per dag. Ser man till internetanvändning fanns inom gruppen 9-12 år 7% högkonsumenter 2005, i aktuell undersökning är 245 % av 9-12 åringar högkonsumenter. 22 % av 13-16 åringar var högkonsumenter 2005, 2017 var 62 % högkonsumenter. Mobiltelefonanvändandet har ökat i samma takt. Intressant är att flickor dominerar med mobiltelefonbruk , 76% av 15 åriga flickor är högkonsumenter , medan killar först i18 årsåldern når så högt.

Man noterar att tidigare var det olika användningssätt av de olika medietyperna. Man såg på film på tv , eller underhållningsprogram program på tv, eller spelade datorspel på datorn etc, Nu sker det mesta tillgängligt i alla medier och unga skiftar mellan olika kategorier kontinuerligt med sina smarttelefoner. De ser video på Youtube, eller Facebook , kommenterar dessa i smartphone till sina vänner och skickar nya videor tillbaka. Vissa videobloggare är stora idoler och följs dagligen av stora grupper, olika för flickor och pojkar och olika i olika åldrar. Medierna är helt enkelt integrerade med varandra och en naturlig del av ungas vardagsliv . De lever ett liv i medierna, helt enkelt.

Att läsa dagligen har sjunkit något och förekommer nu hos 11 % av 13-16 åringar och hos 15% av 17-18 åringar. Men tiden som ägnas åt läsning har samtidigt ökat.

Man noterar också att andelen som tränar några gånger per vecka har minskat, tex hos 17-18 åringar från 63% 2012 till 57 % . Gruppen som aldrig eller sällan tränar i samma åldersgrupp har ökat från 20% till 30 % . Men har inte specificerat träning närmare och ägnar sig inte åt kausala samband, men påpekar bara att är man högkonsument och går i skola så blir det inte mycket tid över för att träna. Några sådan samband har man dock inte studerat.

Av 13-16 åringar tittar 11% ofta på porr, 62% aldrig, 21% av 17-18 åringar tittar ofta , 46% aldrig. Pojkar är de som tittar på porr, 28% ofta i totalgruppen, mot 3% bland flickor.. Av pojkar tittar 35% aldrig på porr, 74% av flickor tittar aldrig

Det finns data om olika typer av nätmobbning, men jag undrar hur tillförlitliga de data är. Siffrorna är låga båda beträffande att känna någon som blivit utsatt för någon typ av näthat och självupplevda problem, för att inte tala om svaren på frågan ”själv utfört”. . Enkät på papper eller på webben är kanske inte bästa sättet att närma sig en så känslig fråga. Eller så är nätmobbning inte så utbrett som vi vuxna tror?

Ett intressant men annat svårbedömt område som Medierådet försökt kartlägga är ungdomars kritik av medieinnehållet. Unga får frågan ”Två sajter på internet beskriver samma sak , men du upptäcker att det de säger inte stämmer överens .Vad gör du då?” Det vanligaste svaret för närmare 40 % i alla åldersgrupper är att strunta i det alltid eller oftast.

Men svaret ”Försöker hitta mer info” är däremot klart åldersrelaterat. 30% av 9-12 åringar gör alltid eller oftast så, två tredjedelar av 13-16 åringar gör så och bland de äldsta gör 70% så

Medierådet har också frågor om föräldraregler. Det är tydligt att det finns, men mest avseende den tid som tillbringas med datorspel, på internet eller med mobilen. Innehållet på t ex internet är mindre ofta reglerat. Tiden handlar om antal timmar och hur sent de får hålla på men det är bara två tredjedelar av de svarande 13-16 åringarna som hade tidsregler av något slag. . Pojkar uppgav oftare att de var osams med sina föräldrar både om tid på medier och typ av aktivitet. Men å andra sidan tillbringar pojkar mer tid på medier

Slutligen har Medierådet ett avsnitt där unga svarar hur de bedömer sin aktivitet på medier, för mycket eller för litet.

Intressant fråga. Läs själva i rapporten!

2017 0606