Kristina Berg Kelly

Month: februari 2018

Economic Strengthening and Adolescent Health

Economic Strengthening and Adolescent Health

Journal of Adolescent Health vol 62, Suppl S1, Januari 2018

 

Economic Strengthening and Adolescent Health

I detta supplement på 36 sidor sammanfattas erfarenheter från 4 afrikanska nationer söder om Sahara, där man studerat hur ekonomisk stimluns kan påverka mycket fattiga ungdomars hälsa. Med tanke på alla rapporter om ökat antal barn och unga som lever i mycket fattiga hushåll i Sverige undrar man om erfarenheter från Afrika kan ha betydelse här även om fattigdom här är något annat än fattigdom i Afrika.

Ett exempel är studien i Burkina Fasso. Den genomfördes på hushåll i tolv byar med 30 deltagande hushåll per by = 360 deltagande hushåll, med en ansvarig   husmor och åtminstone ett barn i åldern 10-15 år. Området präglas av extrem fattigdom och invånarna kvalificerar sig inte till microfinansiering. Studien pågick under två år. Fokus var på utvecklingen av barns hälsa. I en kontrollgrupp gjorde man ingen insats. Studiegrupperna fick ett presentkort på 100 dollar till utsäde samt insatser i privatekonomin som  budgetplanering, gemensamma sparkassor och sparkonton, samt individuell rådgivning. En tredje grupp fick allt detta men dessutom regelbundna genomgångar  med fokus på hur de kunde skydda sina  barn mot ohälsoproblem i arbetet som olycksfall, tunga lyft, fysisk och psykisk misshandel , ogräsgift, alltför långa arbetsdagar mm. I insatsen med aktivt fokus på hälsorisker minskade dessa påtagligt. Hälsan förbättrades dock inte mätbart.  I gruppen som fick enbart ekonomiska insatser minskade inte barnens utsatthet i arbetet.

En studie från Etiopen handlade om flickor 13-19 år i flyktingläger. Hälften av dem fick delta i program varje vecka med innehåll som skulle stärka deras motstånd mot våld, lära dem förstå sociala koder, hantera pengar och generellt öka deras hälsa och välmående. I jämförelse med en kontrollgrupp som inte fick några insatser, hände inget mätbart i studiegruppen.

Målet  för en studie i Uganda var att bedöma kostnadseffektiviteten av olika insatser avseende hälsa med tanke på att eventuellt implementera arbetssättet i hela provinsen. Studien undersökte om ekonomiska incitament förbättrade fysisk och psykisk hälsa och gav bättre skolresultat hos ungdomar i fosterfamiljer, vars föräldrar dött i AIDS. Alla deltagare fick det stöd som alla föräldralösa ungdomar var berättigade till med rådgivning, fri skollunch och skolmaterial. I en kontrollgrupp gjordes inga ytterligare insatser. I de övriga två grupperna fick ungdomar lära sig att förbättra sin ekonomi på olika sätt. I ena gruppen fick deltagarna sina sparade insatser matchade med samma summa som de sparat, i den andra gruppen dubblade man matchningssumman. Jämfört med kontrollgruppen ökade ungdomarna i interventionsgrupperna sitt sparande, de förbättrade sin fysiska hälsa enligt ett självskattningsformulär, deras depression minskade, liksom graden av hopplöshet. Några deltog i seminarier om att starta eget. Men den dubblade ekonomiska satsningen som ena gruppen fick, förbättrade inte ytterligare deras resultat.

I ledaren till supplementet kommenteras tankarna kring ekonomiskt stöd till familjer i utvecklingsländer. Man började på 80-talet med mikrofinansstöd, men fick bättre resultat när man satsade stödet till kvinnorna i hushållen. Detta ledde också till bättre omvårdnad av barnen. Effekt på själva barnarbetet och dess risker var blandade. Att också engagera barnen visade sig vara en bättre strategi med långsiktiga effekter.

Ett av de utvecklingspsykologiska kraven under ungdomsåren är för ungdomar att ta ställning till hur deras ekonomi skall se ut i vuxenlivet. Detta är krävande för alla unga, och kanske särskilt för de som lever i extrem fattigdom, lider av ohälsa eller saknar socialt stöd.

Insatser till barn och unga kan vara rent hälsopedagogiska inklusive att lära dem undvika skadliga och riskfyllda arbeten, eller handla om att få dem att gå i skola, men också om konkret ekonomisk hjälp som budgetplanering, sparkonton för de pengar de tjänade och även mindre summor pengar som belöning för att de går i skola. Allt i enlighet just med tanken att under ungdomsåren skall individen lägga grunden till ett självständigt liv som vuxen inklusive att tjäna pengar och förvalta dem.

De redovisade studierna i supplementet var långsiktiga, med två års uppföljning och rigoröst forskningsteknik och med kontrollgrupper. De visade konkreta resultat av olika arbetssätt.  Bland annat visade de att enbart hälsopedagogik  inte ger effekt. Studier med flera angreppspunkter kan ge goda resultat, som hos de föräldralösa unga i Uganda.

 

Läs och  begrunda!

 

 

 

 

 

 

 

Country-Level Data Informing a Sustainable Development Agenda for Adolescents

Country-Level Data Informing a Sustainable Development Agenda for Adolescents

Editorial i Journal of Adolescent Health, (JAH) vol 61, sid 405- 406; oktober 2017

 Denna artikel är en av många som visar vilken nytta man har av rigoröst noggranna epidemiologiska studier för att främja ungdomars hälsa. Studien kommer från Malaysia, som presenteras som en ”upper middle-income economy” med stadig ökning av BNP. Man har data från individer 1-24 år sedan 1990, och mortaliteten i alla åldersgrupper har gått ner kraftigt. Det viktiga med statistiska data  är vilka slutsatser man kan dra av dem och hur det kan påverka insatser för att främja ungas hälsa. Under den aktuella perioden har dödsorsakerna för barn 1-9 år skiftat från smittsamma sjukdomar till tumörsjukdomar. I åldersgruppen 10-24 år såg man samma förändring, men det viktiga var att den dominerande dödsorsaken blev trafikolyckor speciellt för män. Minskningen i mortalitet kan generellt tillskrivas traditionella folkhälsometoder med vaccinationsprogram och tillgång till hälsovård, tillsammans med bättre generell ekonomi för familjer i Malaysia. Icke desto mindre var den relativa minskningen i mortalitet tre gånger bättre för 1-4 -åringar jämfört med 20-24 åringar, som visar vikten av fortsatt analys.

Denna artikel är i sig inte märkvärdig, Men den visar nyttan av epidemiologiska data som stöd för att främja ungas hälsa. Ban Ki-Moon, tidigare FN:s generalsekreterare, har myntat uttrycket: adolescents are ”the world´s greatest untapped resource ”. Det har flera aktörer insett globalt. WHO, The Lancet, British Medical Journal med flera har under senaste årtiondet med epidemiologiska data visat liknande förändringar just  i mortalitet bland ungdomar. Död i trafikolyckor är globalt nu den vanligaste dödsorsaken. Död är en sak, men permanenta skador livslångt efter trafikolyckor är också ett stort problem. FN har nu tagit fram ett speciellt policyprogram mot trafikolyckor. Man talar om fem ”pelare” i arbetet mot trafikdöd: säkrare vägar, bättre kollektiv infrastruktur, säkrare fordon, säkrare bilförare och bättre omhändertagande akut efter olyckor. Detta visar behovet av multifaktoriellt arbete i samhället för att minska trafikdöd och skada. Under begreppet ”säkrare bilförare” inkluderas många aspekter som arbete mot bruk av alkohol och droger vid bilkörning, hjälm för cyklister och mc-förare samt analys av risktagande i trafiken. Införande av hastighetsgränser på vägarna och kontroll av efterlevnaden involverar både lagstiftning och polisarbete.  

Vad betyder detta för oss i Sverige? Jo, ”Gräv där du står” som Sven Lindqvist sa en gång. Samla på dig data och analysera. Finns inte lokala data, så kolla med SCB. Många landsting, regioner och städer kör egna hälsoenkäter. Ta del av dem och använd dem. Läs publicerade studier och kolla hur man analyserat och lär av det.

Vi i svensk förening för Ungdomsmedicin var lite av pionjärer på detta område. Vi hade nog inte fått den genomslagskraft vi fått om vi inte kört ” Västkuststudien”, en  A4-sida med enkla frågor. Genom att sammanställa svaren på ett nytt sätt kunde vi visa att de unga som sa att deras hälsa var dålig hade haft självmordstankar i signifikant högra grad, än de som uppgav att de mådde bra. Våra Q90-studier som genomfördes i olika delar av landet vartannat år på 90-talet visade att samvariation av olika ohälsobeteenden var vanlig.  Att fråga flickor om de slogs var ovanligt och gav oss många tankställare . Lokala analyser kunde visa ett högt utfall av mobbning, som fick skolläkare där att engagera sig aktivt. I ett område var deltagande i skolgymnastiken lågt. Den skolläkaren lyckades efter samtal med elever få till möjligheten för eleverna att i stället gå på gym och träna individuellt. Detta visar att tillgång till lokala data som stöd är guld värt.

Den viktigaste epidemiologen nu med speciellt intresse för ungas (o)hälsa i Sverige är docenten  i socialmedicin Sven Bremberg, också på Folkhälsoenheten. Han har till exempel tittat på data ur den återkommande internationella studien HBSC (Health Behaviour of School Children)  och bland annat visat att mental ohälsa hos svenska ungdomar är mycket vanligare än i ett motsvarande land, Nederländerna. Varför??? Han har också visat att även i Sverige sjunker mortaliteten mindre bland ungdomar än bland barn. SCB ( Statistiska Centralbyrån) har dödsorsakerna för olika åldersgrupper men inga analyser eller förklaringar.

Så sök Sven Brembergs artiklar i Pub Med. Exempel: Mental health problems are rising more in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands. Acta Paediatr 104: 997-1004, 2015

Sök även artiklar av min guru och tidigare chef Charles E Irwin Jr , som avgår som chief editor for JAH vid årsskiftet, Han leder nu bland annat en enhet vid UCSF vid namn Division of Adolescent & Young Adult Medicine. Charlie började redan för över 10 år sedan argumentera för större fokus på unga vuxnas hälsa med stöd av epidemiologiska data och har fortsatt med uppföljningar av detta tema.

Kolla även vad vår egen forskningsgrupp, Q90-gruppen, har publicerat. Vi jobbade med breda enkäter till ungdomar under 90-talet. Själva data är inte relevanta idag, men analyserna kan vara det.

Utvald Q 90 rapporter publicerade i peer review tidskrifter.

24. Berg-Kelly K, Ehrvér M, Erneholm T, Gundevall C, Wennerberg I, Wettergren L. Self-reported Health Status and Use of Medical Care by 3500 Adolescents in Western Sweden. I. Acta Paediatrica Scandinavica 1991;80:837- 843. Kallas Västkuststudien En föregångare: E, Q90 enkäten.

25. Berg-Kelly K. Self-Reported Health Status and Use of Medical Care by 3500 Adolescents in Western Sweden. II. Could clustering of Symptoms and Certain Background Factors Help Identify Troubled Young People? Acta Paediatrica Scandinavica 1991;80:844-851. Kallas Västkuststudien En föregångare: E, Q90 enkäten.

26. Berg-Kelly K, Alvén B, Erdes L, Erneholm T, Johannisson I, Mattson- Elofson E. Ungdomars hälsovanor och riskbeteenden. Stark kommunal satsning ger bättre hälsa. Läkartidningen 1993;90(8):710-717. Här gjordes också en två års uppföljning , men jag vet inte o m den är med I denna rapport , Se publikagtion 35 nedan som i varje fall är komplett

27. Kullander K, Berg-Kelly, K. Negativ attityd till skolidrott – vad står det för? Elevvård & Hälsa 1994;(nr 3 94/95):19-22. 31. Berg-Kelly K. Normative developmental behavior with implications for health and health promotion among – a Swedish cross-sectional survey. Acta Paediatrica 1995:84: 278-288.

32. Berg- Kelly K, Erdes, L. Adolescent self-reports of physical maturity based on a global question of overall body development in relation to that of agemates. Acta Paediatrica 97:86:10-17. 33. Grufman M, Berg Kelly K. Physical fighting and associated health behaviors among Swedish adolescents. Acta Paediatrica 97:86:77-81.

34. Berg-Kelly K, and Eriksson J. Adaptation of adopted foreign children at mid-adolescence as indicated by aspects of health and risk-taking – a population study. European Child and Adolescent Psychiatry, in press 1997 .

35. Berg-Kelly K, Alvén B, Erdes L, Erneholm T, Johannisson I, Mattson- Elofson E. Health habits and risk behavior among youth in three communities with different approach to in public health activities. Scand J Soc Med 1997. Uppföjning 2 år senare

37. Grufman M. Carlsten C. Krabbe M. Berg Kelly K: Health and health behaviours among Swedish adolescents during a period of social change. Acta Paediatrica 88:1380-4 1999. Q90 under perioden 1990-96 i Göteborg

38. Holmberg L. Berg Kelly K:Health, health-compromising behaviour, sexuality and involvement in pregnancy among 18-year-old Swedish males: a cross-sectional survey. Acta Paediatrica 91:838-843, 2002

39. K Berg Kelly, Kullander K. Gender differences in early adolescence in factors related to outcome of healthy behaviours two years later- 1999; Acta Paediatr 88:1125-30 2 års uppföljning

42. Berg Kelly K: Adolescent health, school health activities, community contexts and health surveys in Sweden. Journal of Adolescent Health 33:226- 230, 2003

 

 

 

 

 

 

 

 

© 2024 Ungdomsmedicin

Tema av Anders NorenUpp ↑