Så här kan ett ungdomsråd också se ut!

Youth Engagement and Participation

Emily J Ozer et al – Journal of Adolescent Health, 63 (2018) 671-672

Jag har alltid varit en varm förespråkare för att ge ungdomar möjlighet att påverka den vård de deltar i, t ex via ungdomsråd, eller vad de nu kallas (ungdomsforum, ungas röst, ungdomsparlament…). Här kommer nu en kritiskt granskande artikel av vad detta innebär, vilka koncept som behöver vässas och hur man forskningsmässigt kan utvärdera vad som sker och skett.  Gäller ungdomsråd i allmänhet, inte bara i sjukvården.

Slutligen, ni vet väl att vi i Sverige är kända för att ha organisationer för allt. Så ni känner förstås till organisationen Sveriges ungdomsråd, en paraplyorganisation, som bistår med råd och hjälp.

Runt om i världen har eldsjälar alltid tyckt att det varit viktigt att ge ungdomar möjlighet att bli hörda och få delta i den offentliga debatten. I Sverige har ungdomsråden tyvärr ofta fungerat  som elevråden , ett ställe där deltagarna kan får bestämma  de små detaljerna, var  lekredskapen skall stå på skolgården.  Ovanligt att ungdomsråden har egen budget, som alltså är en tydlig markör för att ge unga reell makt. Kiruna är i dagsläget en sådan  kommun . I Göteborg finns ungdomsfullmäktige med egen budget ( 300000) Det finns säkert fler med budget  – hör av er, jag vill veta!

Barnrättskonventionen, som antags av FN 1989 och ratifierades av tillräckligt många länder 1990, blev en global puff för att ge unga en rätt till att uttrycka egna åsikter och bli hörda ( paragraf 12) och rätt till yttrandefrihet (paragraf 13). Sedan dessa har det publicerats många olika dokument om ungdomsråd,, se ref listan till aktuell artikel, bland annat av UNICEF, och av Lancets kommission om ungdomars hälsa från 2016. Så det finns ingen brist på hur man kan bära sig åt.

Det som saknas , enligt artikel författarna , är analys av processer kring goda ungdomsråd.

Dit hör diskussionen om själva uppdraget: Är rådet rådgivande eller beslutande?

Hur skall råden kunna ta hänsyn til utvecklingspsykologiska differenser hos deltagande och beslutande ungdomar?

Hur skall de kunna främja god utveckling och arbeta demokratiskt?

Hur gör man med medlemmar som blivit för gamla för rådet, men kanske äntligen lärt sig att agera på ett meningsfullt sätt?

Medför det risker – i  vissa länder – att delta i ungdomsråd som kanske uttrycker åsikter i strid med rådande moraliska och religiösa värderignar ?

Hur ser man till att ungdomsrådens delegater reflekterar hela samhällets delar och inte bara en elit?

Vi inom sjukvården har nog alla tidigt insett nyttan med att förstå vad unga vill och ändrat arbetssätten inom möjliga ramar efter detta. Först ut med ett formellt råd med reel makt var nog Rikshospitalet i Köpenhemn , så vit jag vet. Det var ett sjukhusövergripande råd,som bland annat skapade en neutral mötesplats, ett ungdomars kafe på sjukhusområdet, på central plats i själva entren. .  Ibland kunde jag nog tycka att en del av deras medlemmar var lite väl gamla…

Ett nyare område för ungdomars deltagande har blivit som rådgivare i utformningen av medicinska forskningsprogram och i interventionsprogram, liksom i policyfrågor.  Men blir ungdomars deltagande en förbättring eller en hämsko? Vem har makten att bestämma vid skiljaktiga åsikter om ungdomar deltar som fullvärdiga medlemmar och inte bara som rådgivande? ? Inom områden som sexuell hälsa eller drogbruk är det enklare att se betydelsen av ungdomars input, men rent allmänt?  På de flesta områden saknas helt utvärderingar av sådana frågeställningar eller problemområden. Och dessa frågor bör ma nog tänka igenom innan man engagerar unga, vill man ha dem som rådgivare eller som fullvärdiga medlemmar i ett råd? många mråden saknas utväderignar som möjliggör svar på sådana funderingar. Ett viktigt område att begrunda är samarbete med ungdomars som aktivister. Hur skall det värderas och av vem?

En viktig fråga när man börjar fundera i dessa banor är att syna terminologin  och inte minst i rapportsammanhang kan  det bli  förbryllande.

Vad menar rapportskrivare egentligen med :

Ungdomars röst

Ungdomars engagemang

Ungdomsledd verksamhet?

Ungdomars deltagande

Och dessa olika begrepp , på vilka arenor arbetar ungdomar? Skolan , kommunen, sjukvården, nationen, världen ??

Referenslistan till artikeln är en guldgruva för den som vill grotta ner sig olika frågeställningar kring ungas deltagaande i vuxenvärldens arenor !

.

.