Adolescent and Young Adult Male Health

Supplement 3S, vol 62, från Journal of Adolescent Health, mars 2018.

Detta supplement är det första i tidskriftens historia som är exklusivt riktat mot unga mäns hälsa. Avsikten är att rikta fokus på deras behov i hela världen och deras dokumenterade svårigheter att få hjälp avpassad för dem.

Så man slår på stora trumma i ledarartikeln och i två ”kommentarer” , alla med den internationella ungdomsmedicinens stora, Charles E Irwin Jr, San Fransisco (”Serving the underserved: the health and well-being of adolescent and young adult males”), paret Georg Patton och Susan Sawyer från Melbourne (”A gender lens on the health and well-being of young males”) , och V Chandra Mouli från WHO , Geneve (”Addressing gender socialisation and masculinity norms among adolescent boys: policy and programmatic implications”). Ett gäng medarbetare ingår också.

Så man kastar sig över dessa lockande artiklar men blir ganska snart besviken. Alla upprepar ungefär samma information och problembeskrivning som florerat en längre tid i den ungdomsmedicinska diskursen. Kanske är det lite av panik att man plötsligt vill profilera sig på detta område, kanske dålig styrning från initiativtagarna, som inte sållat bort dubbleringar.

Man har i dekader ägnat sjukvård, hälsovård och folkhälsoaktiviteter på att förbättra unga kvinnors hälsa. Detta med all rätt, pga deras överdödlighet i tillstånd främst relaterade till sexuell reproduktiv hälsa. Och man har nått långt. Förutom traditionella åtgärder har man jobbat med att få flickor att gå kvar i skolan, därför att det skyddar dem mot barnäktenskap och de därmed förknippade ohälsoriskerna och också mot deras ekonomiska beroende av sina män. Men man har också tvingats inse att deras psykosociala situation med risk för könsstympning, tidiga graviditeter, utsatthet för våld, övergrepp och HIV-smitta dessutom hänger ihop med könsnormer i de kulturer där majoriteten av unga kvinnor lever. Och dessa normer finns mer eller mindre i alla samhälllen.

Men könsnormerna drabbar också unga pojkar och män. Och man kan inte ensidigt ändra på normer utan alla i samhället engageras.

Man har på senare år intresserat sig alltmer för unga mäns hälsa och då tvingats inse vilka riskfyllda och risktagande liv de lever, ofta direkt relaterade till manlighetsnormer. Unga män är oproportionerligt drabbade av olycksfall och dödligt våld till följd av olika konflikter, de har höga självmordssiffror, de tar till droger och alkohol, de söker mindre hjälp inom sjukvårdssystemet, kanske för att hjälpen som erbjuds inte är inriktad på deras behov men  också för att det går emot manlighetsnormen.

Man har nu trevande börjat arbeta med ungdomars identitetsutveckling, något som jag tidigare refererat i artikeln ”The Global Early Adolescent Study”. Chandra Mouli et al betonar att dialogen med unga i grupp för att diskutera könsidentitetsnormer fungerar bra, mest kanske för att just jämnåriga har visat sig ha stort inflytande på normbildningen. Samma med föräldragrupper och i samhället i stort. Det är i diskussion som förändringar kan ske.

Man betonar i dessa WHO-studier också hur kvinnor kan bidra ekonomiskt  till förbättring i sina lokalsamhällen om de går i skolan..

Så de tre artiklarna gav inte mycket nytt, de upprepade och poängterade det vi redan vet.

En fråga är hur vi arbetar med unga mäns hälsa i Sverige och hur aktivt vi forskar, ifrågasätter och utreder. Vi har uppmärksammat unga mäns behov tidigt och anpasssat ungdomsmottagningarnas arbetssätt för dem. Mig veterligt var Lars Holmberg i Falun den förste som forskningsmässigt gjorde en studie på unga mäns ohälsoprofil, vilket ledde till en avhandling (Uppsala Universitet, 2007, ”Health, Risk-Taking Behavior and Sexuality in Swedish Adolescents”).

Men supplementet innehåller annat läsvärt och som skulle kunna inspirera oss till studier.

En studie handlar om alkoholdrickande och narkotikabruk på universiteten (Sean Esteban McCabe et al: How collegiate fraternities and sororities involvement relates to substance use during young adulthood and substance use disorders in early midlife: a longitudinal study).Unga män som är medlemmar i ”fraternities ” dricker oerhört mycket. De visar sig att detta överdrivna alkoholbruk fortsätter även efter studietiden. Deltagarna följdes till 35 års ålder och dokumenterade då alkoholmissbruk i högre grad än hos  jämnåriga från universiteten. Hur det gick med deras studieresultat redovisas inte. Kvinnor i ”sororities” drack också mycket mer än jämnåriga, men inte lika mycket som männen. Att bo i de studentrum som ”fraternities” kunde tillhandhålla var extra riskfyllt.

I en artikel från Melburne redovisas hur psykvården kan göras mer anpassad för unga män (Simon M Rice et al: ”Adolescent and young adult male mental health: transforming system failures into proaactive models of engagement”).Det handlade mycket om att utbilda personal att se killar som i behov av hjälp trots ytlig tuffhet, att tala om och motverka stigma och skam i att söka, att ge dem ”mental health literacy”, dvs hjälpa dem förstå och använda de termer man rör sig med inom sjukvården.

En intressant artikel av speciellt värde i aktuella debatter i Sverige om samtycke handlade om processer som leder till samlag. (Autumn Shafer et al: The role of hypermasculinity, token resistance, rape myth and assertive sexual consent communication among college men”) Man visade hur unga män på college i sin bild av hur en man skall bete sig i sexuella situationer utgick från att unga kvinnor inte menade nej när de sa nej utan egentligen ville ha samlag , eller tom bli våldtagna. Samtycke ingick inte i deras bild av sex. Man påpekar i artikeln att även unga kvinnor måste förstå begreppet samtycke och inte acceptera männens definition. Diskussionen i ämnet gick ut på att paren gemensamt vågar redovisa sina sexuella behov för varandra. En intressant iakttagelse i artikeln är att det inte finns någon vetenskaplig gemensam definition av vad samtycke är(Muehlenhard CL et al: The complexities of sexual consent among  college students: a conceptual and empirical review. J Sex Res 2016;53:457-87 ).

Detta var ett axplock av vad jag fastnat för, men det finns mer att hämta i supplementet.  Be er sjukhusbibliotekare ta hem supplementet från närmaste universitetsbibliotek!