Economic Strengthening and Adolescent Health

Journal of Adolescent Health vol 62, Suppl S1, Januari 2018

 

Economic Strengthening and Adolescent Health

I detta supplement på 36 sidor sammanfattas erfarenheter från 4 afrikanska nationer söder om Sahara, där man studerat hur ekonomisk stimluns kan påverka mycket fattiga ungdomars hälsa. Med tanke på alla rapporter om ökat antal barn och unga som lever i mycket fattiga hushåll i Sverige undrar man om erfarenheter från Afrika kan ha betydelse här även om fattigdom här är något annat än fattigdom i Afrika.

Ett exempel är studien i Burkina Fasso. Den genomfördes på hushåll i tolv byar med 30 deltagande hushåll per by = 360 deltagande hushåll, med en ansvarig   husmor och åtminstone ett barn i åldern 10-15 år. Området präglas av extrem fattigdom och invånarna kvalificerar sig inte till microfinansiering. Studien pågick under två år. Fokus var på utvecklingen av barns hälsa. I en kontrollgrupp gjorde man ingen insats. Studiegrupperna fick ett presentkort på 100 dollar till utsäde samt insatser i privatekonomin som  budgetplanering, gemensamma sparkassor och sparkonton, samt individuell rådgivning. En tredje grupp fick allt detta men dessutom regelbundna genomgångar  med fokus på hur de kunde skydda sina  barn mot ohälsoproblem i arbetet som olycksfall, tunga lyft, fysisk och psykisk misshandel , ogräsgift, alltför långa arbetsdagar mm. I insatsen med aktivt fokus på hälsorisker minskade dessa påtagligt. Hälsan förbättrades dock inte mätbart.  I gruppen som fick enbart ekonomiska insatser minskade inte barnens utsatthet i arbetet.

En studie från Etiopen handlade om flickor 13-19 år i flyktingläger. Hälften av dem fick delta i program varje vecka med innehåll som skulle stärka deras motstånd mot våld, lära dem förstå sociala koder, hantera pengar och generellt öka deras hälsa och välmående. I jämförelse med en kontrollgrupp som inte fick några insatser, hände inget mätbart i studiegruppen.

Målet  för en studie i Uganda var att bedöma kostnadseffektiviteten av olika insatser avseende hälsa med tanke på att eventuellt implementera arbetssättet i hela provinsen. Studien undersökte om ekonomiska incitament förbättrade fysisk och psykisk hälsa och gav bättre skolresultat hos ungdomar i fosterfamiljer, vars föräldrar dött i AIDS. Alla deltagare fick det stöd som alla föräldralösa ungdomar var berättigade till med rådgivning, fri skollunch och skolmaterial. I en kontrollgrupp gjordes inga ytterligare insatser. I de övriga två grupperna fick ungdomar lära sig att förbättra sin ekonomi på olika sätt. I ena gruppen fick deltagarna sina sparade insatser matchade med samma summa som de sparat, i den andra gruppen dubblade man matchningssumman. Jämfört med kontrollgruppen ökade ungdomarna i interventionsgrupperna sitt sparande, de förbättrade sin fysiska hälsa enligt ett självskattningsformulär, deras depression minskade, liksom graden av hopplöshet. Några deltog i seminarier om att starta eget. Men den dubblade ekonomiska satsningen som ena gruppen fick, förbättrade inte ytterligare deras resultat.

I ledaren till supplementet kommenteras tankarna kring ekonomiskt stöd till familjer i utvecklingsländer. Man började på 80-talet med mikrofinansstöd, men fick bättre resultat när man satsade stödet till kvinnorna i hushållen. Detta ledde också till bättre omvårdnad av barnen. Effekt på själva barnarbetet och dess risker var blandade. Att också engagera barnen visade sig vara en bättre strategi med långsiktiga effekter.

Ett av de utvecklingspsykologiska kraven under ungdomsåren är för ungdomar att ta ställning till hur deras ekonomi skall se ut i vuxenlivet. Detta är krävande för alla unga, och kanske särskilt för de som lever i extrem fattigdom, lider av ohälsa eller saknar socialt stöd.

Insatser till barn och unga kan vara rent hälsopedagogiska inklusive att lära dem undvika skadliga och riskfyllda arbeten, eller handla om att få dem att gå i skola, men också om konkret ekonomisk hjälp som budgetplanering, sparkonton för de pengar de tjänade och även mindre summor pengar som belöning för att de går i skola. Allt i enlighet just med tanken att under ungdomsåren skall individen lägga grunden till ett självständigt liv som vuxen inklusive att tjäna pengar och förvalta dem.

De redovisade studierna i supplementet var långsiktiga, med två års uppföljning och rigoröst forskningsteknik och med kontrollgrupper. De visade konkreta resultat av olika arbetssätt.  Bland annat visade de att enbart hälsopedagogik  inte ger effekt. Studier med flera angreppspunkter kan ge goda resultat, som hos de föräldralösa unga i Uganda.

 

Läs och  begrunda!