ReducedRoad Traffic Injuries for Young People: A Preliminary Investment Analysis.

Av John Symons, Howard E et al, från Melbourne, Australia. Journal of Adolescent Health, vol  65, supplement 2019 , sid s34-s43 .

Trafikolyckor är den ledande orsaken till dödsfall och allvarliga skador i alla åldrar och världen över med dödstal på 18 personer per 100000 individer och år. Antalet dödsfall i trafikolyckor har stabiliserats globalt sett men den relativa dödligheten har inte minskat, fast den fallit kraftigt i länder med utvecklade ekonomier. Detta innebär att trafikdöd och skador alltmer koncentrerats till utvecklingsländerna, som svarade för 80% av dödsfallen år 2016. I de högutvecklade länderna finns 10 länder med bäst trafiksäkerhetsåtgärder (dit Sverige räknas), ”best practice countries”. Som exempel är dödstalen i trafikolyckor i Zimbabwe mer än 15 gånger högre än i ”best practice countries”.

Ungdomar är dessutom överrepresenterade i trafikolycksfallsstatistiken. År 2016 dog nästan en kvarts miljon ungdomar på vägarna i världen men fyra femtedelar av olyckorna  drabbade unga i utvecklingsländerna. Åttio procent av de drabbade var män. Detta är udda , de flesta ohälsorisker drabbar flickor och unga kvinnor oproportionerligt. Karaktären på olyckorna var olika: i utvecklingsländerna handlade det oftast om motorcykelåkare, fotgängare eller cyklister, medan unga i OECD länder omkom i personbil- eller lastbilsolyckor.

Dessa siffror visar att det krävs olika insatser för att minska trafikolycksfallsdöden. Dessutom finns det lokala skillnader både i dödstal och skadetyper både inom höginkomstländer och utvecklingsländer att ta hänsyn till.

Att minska vägtrafikolyckor ingår numera i FN:s Sustainable Development Goals for 2030. Det handlar inte bara om att förhindra dödsfall utan också svåra trafikolyckor som resulterar i invaliditet.

Det finns mängder av åtgärder som kan minska dödsfall och invaliditet i trafiken. Det finns en hel katalog av folkhälsometoder i vid bemärkelse. Här är några exempel: Att koncentera på förarna med lagstiftningsåtgärder som krav på körkort, restriktioner mot bruk av alkohol och droger i trafiken, hjälmtvång och säkerhetsbälten.  Att inrikta sig på vägarnas beskaffenhet t ex gång- och cykelbanor, beläggning, belysning. Att ställa krav på bilarnas standard via krocktest och regelbundna besiktningar. Att titta på tillgång till adekvat akutsjukvård och traumavård.

Vad gör man nu med alla dessa insamlade data? De aktuella författarna har tagit sig före att med mer bakgrundsinformation och statistik räkna ut cost-benefit i 75 utvecklingsländer, dvs hur man mest kostnadseffektivt arbetar med erkända metoder för att motverka trafikolyckor bland unga i åldern 10-24 år. Med en investeringskostnad av 1.2 dollar per person och år fram till 2030 kan man dra ner de årliga dödstalen från 3 miljoner till 2 miljoner och svåra trafikolyckor från 7.4 miljoner till 4.4 miljoner med en riskreduktion på 7.6 i dessa länder. Med fortsatt trafiksäkerhetsarbete fram till 2050 blev riskreduktionen 9.9.

Artikelns slutsats är det finns lämpliga och riktade metoder som kan minska trafikdöd och -skador i utvecklingsländer till relativt sett ringa kostnader. Att satsa på ökad trafiksäkerhet kan ge stora resultat med små investeringar. Dessutom ger det starka ekonomiska och sociala fördelar till dessa länder. Beslutfattare i dessa länder bör ha glädje av dessa data och motiverade till att ge sådana investeringar hög prioritet.