Bild från aktivungdom.se

De aktiva och de inaktiva, 2016

Rapport från Centrum för Idrottsforskning, CIF, i samarbete med KI och med Livsmedelsverkets projekt Riksmaten Ungdom publ maj 2017

Sista dagarna har medierna lystet rapporterat om ungdomars stillasittande. Och just idag, 170516, har regeringen faktiskt föreslagit att antalet idrottstimmar enligt läroplanen.skall utökas. Det är faktiskt chockerande resultat på CIF:s studie

Livsmedelsverket är medvetet om att det saknas data både om vad unga äter och hur mycket de rör på sig. Detta har initierat olika studier. Detta är en delrapport, som CIF har utfört om ungdomars motionsvanor.

Yrkesföreningarna, Barnläkarförbundet (2015) och Svenska läkarsällskapets (2016) har antagit riktlinjer om 60 min fysisk aktivitet dagligen för ungdomar, varav tre dagar per vecka med hård motion. Man vet att daglig fysisk aktivitet ökar ungas studieresultat samt livskvalitet (mätt bl a som mindre symtom på depression) samt förebygger framtida hälsan långsiktigt, ökar benmassan och muskelstyrkan. Bunkeflostudien har mer data om detta. Man vet också att de som grundlägger goda motionsvanor som unga oftast fortsätter att motionera även senare i livet.

CIF:s studiedeltagare är representativt utvalda av Statistiska centralbyrån. Det är1677 ungdomar av 2413 inbjudna i åk 5 och 8 samt gymnasiets åk 2. Tidigare studier om ungdomars motionsvanor bygger på olika sorters självrapporter, men i denna studie har man mätt fysisk aktivitet objektivt med accelerometer under en vecka på en mindre grupp. Forskarna har specificerat medelaktiviteten per dygn med mätvärdet CPM (counts per minute) . Under 100 CPM räknas som stillasittande, 100-2295 CPM som låg aktivitet och över 4012 CPM som hög aktivitet.

Som i alla tidigare studier ser man att pojkar rör sig mer än flickor, och att fysisk aktivitet avtar med åldern. I rapporten finns många illustrativa figurer och tabeller. Kort sammanfattat framgår att fysisk aktivitet på helger är lägre än under skoldagarna. 74% av alla flickor tillbringar hela helgdygnen stillasittande. För alla pojkar är det 71%. Flickor på gymnasiet har i genomsnitt 30 min måttlig till hög intensitet på helgerna. Flickor alla åldrar har måttlig till hög intensitet i genomsnitt 46 min per dygn , och pojkar i 59 min. Bara pojkar i åk 5 och 8 når målvärdet enligt riktlinjerna med hög intensitet över 60 min per dag.. I gymnasiet är det bara 12 % av flickorna och 32 % av pojkarna som når riktvärdena.

I rapporten har man funderingar om varför det är så här. Ungdomar som varit aktiva i idrottsföreningar svarar att de slutat för att det är tråkigt, tröttande och för tävlingsinriktat men också på grund av skolarbete. Parallellt visar undersökningen att ungdomars skärmtid ökar under de här åren

Man föreslår mer idrottstimmar på schemat men tvivlar på att det finns resurser för det ( jfr inledningen!). Alternativt föreslås att skolan/lärarna skall arbeta för mer aktivitet under skoltid, vilket verkligen låter omöjligt att genomföra, när man läser om hur pressade lärare i allmänhet känner sig. Studien föreslår också mer ”öppna” träningsformer utan närmare specifikation.

I Ungdomsmedicinska gruppens gemensamma epidemiologiska studier finns många skolor med samma problem att få unga att röra sig, och inte minst sådana som aldrig går till gymnastiktimmarna . Ett par skolläkare lyckades höja fysisk aktivitet i den gruppen genom att erbjuda träning på gym. Jag tror det vore idealiskt för många. Själv hatade jag skolgymnastiken. På min tid var bollspel av olika slag vanligt som jag som liten och tunn aavskydde. Värst var handbollen med alla hårda bollar och knuffar.

Att riksidrottsförbunden eller mer schemalagda idrottstimmar skulle kunna lösa eller förbättra den här situationen tvivlar jag starkt på. Det blir nog bara ”more of the same”. I Bunkefloprojektet lyckades man men det kräver att man startar i åk 1. Hur det gick i äldre åldrar och i gymnasiet finns inte rapporterat.

I Göteborg lägger kommunen ner mycket pengar på att ge alla elever spårvagnskort. Lägg de pengarna på kort till Friskis och Svettis, korpen eller motsvarande. De skulle nog kunna fixa ungdomsinriktade träningspass med sånt som ungdomar, inte minst flickor, gillar. Gå in på träningsföretagen och kolla deras utbud. Ett annat alternativ kan vara att ge alla ungdomar förslagsvis över 12 år kort till de hyrcyklar som finns överallt i kommunen och som många kommuner har investerar i . I Göteborg är det fullt med cykelbanor även mitt i stan. Man har till och med uppfunnit något som heter Cykelfartsgator, där det är för trångt för särskilda cykelbanor. På dessa gator cyklar man mitt i körfältet och bilister får snällt hålla sig bakom i lagom takt.

Med detta menar jag att det finns många alternativ till Idrotssförbundens aktiviteter och till fler skoltimmar. Som alltid handlar det om att ”Gräva Där Du Står”. Kolla det lokala utbudet!

170517

Från Wall Street Journal

Leveraging Neuroscience to Inform Adolescent Health: the Need for an Innovative Transdisciplinary Developmental Science of Adolescence

Av Ahna B Sueliiman och Ronald E Dahl, Journal of Adolescent health, vol 60, mars 2017 sid 240-248

”Developmental neuroscience” är ett uttryck jag inte tidigare hört men som handlar om hjärnans utveckling under barn- och ungdomsåren. Vi har använt oss av denna kunskap för att bättre beskriva och förklara de olika faser unga går igenom under ungdomsåren. I denna synnerlligen tankeväckande översiktsartikel går man ett steg längre genom kombinera olika kunskapsområden. Att den ene författaren är Ronald Dahl ökar intresset, eftersom denne är en nestor inom området

Man menar att man har förenklat komplicerade processer och inte heller förstått den inneboende potentialen av att påverka själva den bio-psykosociala utvecklingen med stöd av kunskap i ”developmental neuroscience”. Hjärnans plasticitet under denna period är en viktig faktor som bidrar till att ungdomars beteenden kan påverkas långsiktigt i ena eller andra riktningen, positivt eller negativt.

Man tar exempel från individens första levnadsmånader, då hjärnan är specifikt inställd på att förstå synintryck och sortera dem. Några månader senare blir hjärnan maximalt inställd på att tolka ljud och tal till något meningsfullt. På samma sätt menar man att hjärnan under ungdomsåren har en förbestämd potential för ungdomar att lära sig nya saker.

Puberteten är en speciellt känslig period för inlärning och anpassning. Under själva pubertetsperioden är det framför allt den känslomässiga och sociala utvecklingen som är prioriterad . Det handlar om två områden: 1. Relationer, sociala roller och beteenden, att förstå hierakier, inklusive sexuell identitet och aktivitet och 2. Att förstå sig själv, finna sin plats socialt parat med en stark önskan om att bli accepterad..Testosteronpåslaget är en faktor som stimulerar unga dels att bli sociala , dels att skaffa sig status i ungdomsgruppen. Kopplat med plasticiteten blir långtidseffekten ännu större. Och därför är detta en kritisk period för att styra individens beteenden till en negativ eller positiv spiral av vad gäller hälsobeteenden. Är det detta som kallas algoritmer i andra sammanhang?

Huvudtesen är att ”devolopmental neuroscience” behöver stöd av andra discipliner som beteendevetenskap för att öka bredden i kunskapsmassan. Under ungdomsåren måste hälsofrämjande modeller ta hänsyn till ungas starka drift till att bli socialt accepterade och profilera sig som individer och få status. Vissa individen kan nå dessa mål bara genom ohälsosamma val som leder till en nedåtgående spiral som förstärks av hjärnans plasticitet. Kunskapsöverföring spelar därför ingen roll i detta läge

Exakt hur sådana inlärningsmodeller skall utformas är ännu oklart men området fullkomligt exploderar av ny kunskap om detta. Artikeln innehåller inte mindre än 29 kommenterade artiklar (varav 18 är publicerade från 2013 och senare) med exempel på hur en ändamålsenligt stimulans påverkat ungas vanor i hälsofrämjande riktning , Men även problem som depression och ångest.tror man sig kunna minska Man har till och med tagit fram speciella datorspel (Gamification!) , varav ett, The Good Behaviour gGme, har använts i klassrumsundervisning för att öka elevernas kontroll över känslor, negativa känslolägen och minska narkotika och alkoholbruk . Författarna hänvisar till forskare som styrt ungas ätbeteenden i positiv riktning genom att diskutera goda ätvanor som något som är attraktivt bland unga.

Artikeln innehåller komplicerade teoretiska resonemang som jag knappast gjort rättvisa i detta korta referat. Artikeln heter också ”The Need for — ” vilket belyser att artikelförfattarna själva är långt ifrån svaren om hur man gör.