Från Wall Street Journal

Leveraging Neuroscience to Inform Adolescent Health: the Need for an Innovative Transdisciplinary Developmental Science of Adolescence

Av Ahna B Sueliiman och Ronald E Dahl, Journal of Adolescent health, vol 60, mars 2017 sid 240-248

 

”Developmental neuroscience” är ett uttryck jag inte tidigare hört men som handlar om hjärnans utveckling under barn- och ungdomsåren. Vi har använt oss av denna kunskap för att bättre beskriva och förklara de olika faser unga går igenom under ungdomsåren. I denna synnerlligen tankeväckande översiktsartikel går man ett steg längre genom kombinera olika kunskapsområden. Att den ene författaren är Ronald Dahl ökar intresset, eftersom denne är en nestor inom området

Man menar att man har förenklat komplicerade processer och inte heller förstått den inneboende potentialen av att påverka själva den bio-psykosociala utvecklingen med stöd av kunskap i ”developmental neuroscience”. Hjärnans plasticitet under denna period är en viktig faktor som bidrar till att ungdomars beteenden kan påverkas långsiktigt i ena eller andra riktningen, positivt eller negativt.

Man tar exempel från individens första levnadsmånader, då hjärnan är specifikt inställd på att förstå synintryck och sortera dem. Några månader senare blir hjärnan maximalt inställd på att tolka ljud och tal till något meningsfullt. På samma sätt menar man att hjärnan under ungdomsåren har en förbestämd potential för ungdomar att lära sig nya saker.

Puberteten är en speciellt känslig period för inlärning och anpassning. Under själva pubertetsperioden är det framför allt den känslomässiga och sociala utvecklingen som är prioriterad . Det handlar om två områden: 1. Relationer, sociala roller och beteenden, att förstå hierakier, inklusive sexuell identitet och aktivitet och 2. Att förstå sig själv, finna sin plats socialt parat med en stark önskan om att bli accepterad..Testosteronpåslaget är en faktor som stimulerar unga dels att bli sociala , dels att skaffa sig status i ungdomsgruppen. Kopplat med plasticiteten blir långtidseffekten ännu större. Och därför är detta en kritisk period för att styra individens beteenden till en negativ eller positiv spiral av vad gäller hälsobeteenden. Är det detta som kallas algoritmer i andra sammanhang?

Huvudtesen är att ”devolopmental neuroscience” behöver stöd av andra discipliner som beteendevetenskap för att öka bredden i kunskapsmassan. Under ungdomsåren måste hälsofrämjande modeller ta hänsyn till ungas starka drift till att bli socialt accepterade och profilera sig som individer och få status. Vissa individen kan nå dessa mål bara genom ohälsosamma val som leder till en nedåtgående spiral som förstärks av hjärnans plasticitet. Kunskapsöverföring spelar därför ingen roll i detta läge

Exakt hur sådana inlärningsmodeller skall utformas är ännu oklart men området fullkomligt exploderar av ny kunskap om detta. Artikeln innehåller inte mindre än 29 kommenterade artiklar (varav 18 är publicerade från 2013 och senare) med exempel på hur en ändamålsenligt stimulans påverkat ungas vanor i hälsofrämjande riktning , Men även problem som depression och ångest.tror man sig kunna minska Man har till och med tagit fram speciella datorspel (Gamification!) , varav ett, The Good Behaviour gGme, har använts i klassrumsundervisning för att öka elevernas kontroll över känslor, negativa känslolägen och minska narkotika och alkoholbruk . Författarna hänvisar till forskare som styrt ungas ätbeteenden i positiv riktning genom att diskutera goda ätvanor som något som är attraktivt bland unga.

Artikeln innehåller komplicerade teoretiska resonemang som jag knappast gjort rättvisa i detta korta referat. Artikeln heter också ”The Need for — ” vilket belyser att artikelförfattarna själva är långt ifrån svaren om hur man gör.