Bullying Victimization and Suicide Ideation and Behavior Among Adolescents in Europe
Shira Barzilay, AB Klomek, Apter et al. Journal of Adoelscent Health, vol61, sid 179-186, aug 2017
Denna viktiga artikel undersöker hur olika sorters mobbning (fysisk , verbal eller via utstötning) leder till självmordstankar och/eller känsla av att vara sig utsatt. Men också om detta förstärks av depression eller ångest men kan motverkas av stöd i familjen eller av kompisar. Data korrigerades för traditionella socioekonomiska bakgrundsvariabler. Avancerade statistik användes med hierakiska logistiska modeller som bland annat tog hänsyn till att deltagarna gick i 168 olika skolor.
Detta är en multinationell europeisk studie från 10 länder med sammanlagt 11110 svaranden med genomsnittsåldern 14,9 år, där bland annat Karolinska Institutet med Danuta Wasserman ingår i forskargruppen. Resultaten bygger på egenrapporterade data vid ett engångstillfälle. Självmordstankar handlade om de senaste två veckorna, medan självmordsförsök gällde ”någonsin” .
9,4% av deltagarna rapporterade om fysisk mobbning, 36,1% om verbal mobbning och 33,0% om utstötning. Pojkar drabbades mest av fysisk eller verbal mobbning , medan flickor drabbades mer av utstötning . 48,4% av ungdomarna var inte utsatta för mobbning, 17,9% var utsatta för två typer av mobbning, och 4,5% för alla tre typerna. Fysisk mobbning var mer kopplat till självmordstankar, medan utstötning var mer kopplat till självmordsförsök.
Man studerade hur riskfaktorer som depression eller ångest och skyddsfaktorer som samhörighet med kompisar ( tre frågor) och/eller i familjen (7 frågor) påverkade dels självmordstankar , dels självmordsförsök. Förutom en deskriptiv beskrivning av sambanden mellan olika typer av mobbning och självmordstankar eller självmordsförsök hade man fyra hypoteser.
- Var och en av de tre mobbningstyperna är associerad med självmordstankar eller försök. b. Depression och ångest förstärker dessa samband.
- Stöd från föräldrar och kompisar minskar sambandet
- Sambanden mellan mobbning och självmordstanker eller försök är starkast hos dem med depression och ångest och med lågt föräldrastöd eller stöd från kompisar.
Mycket kort sammanfattat blev resultaten att hypoteserna kunde bekräftas med vissa undantag.
Fysisk mobbning ökade självmordstankar med 39%, och utsatthet med 28%, medan verbal mobbning inte hade effekt.
Depression och ångest ökade i sig sannolikheten för självmordstankar och självmordsförsök, men för den som samtidigt var mobbad innebar depression och ångest ingen ökad sannolikhet.
Skyddsfaktorer hade en stark effekt att minska självmordstankar och självmordsförsök, men det gällde enbart när mobbningen handlade om verbal mobbning. Som exempel: Unga utsatta för verbal mobbning som hade föräldrastöd över en standarddeviation hade ingen ökad risk för självmordstankar eller självmordsförsök, medan unga med föräldrastöd under en standarddeviation hade 63 % ökad risk för självmordstankar och självmordsförsök. Kompisstöd hade en liknande effekt vid verbal mobbning. Kompisstöd över en standarddeviation modererade risken helt, medan lågt kompisstöd, under en standarddeviation innebär en ökad risk med 48%
Tittade man samtidigt på alla tre aspekterna, dvs individers riskfaktorer och stödfaktorer hos dem som är mobbade framkom en tydlig bild av föräldrastödets betydelse. De som var verbalt mobbade och hade depression eller ångest hade ingen risk för självmordstankar eller självmordsförsök om föräldrastödet var starkt. Om föräldrastödet var lågt, hade de en kraftigt ökade risk. I denna trevägsanalys bortföll kompisstödets betydelse.
Denna omfattande studie med viktiga hypoteser och stark statistisk analys ger alltså vårdgivare en tydlig vägledning i att verkligen engagera föräldrarna i behandlingen. Denna slutsats är viktig därför att många föräldrar tenderar till att lämna över allt ansvar till vårdgivare.
Denna studie har så vitt jag vet, inte haft forskare med från ungdomsmedicinska nätverk.. Ändå kommer de fram till den slutsats som vi ungdomsmedicinare ser som en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för ungdomar generellt, den att känna samhörighet med sin familj med allt vad det innebär.
170924
Senaste kommentarer