Use of Foul Language Among Chinese Adolescents: Developmental Change and Relations With Psychosocial Competences

Av Daniel T. L. Skek and Li Lin, Journal of Adolescent Health, mars 2017, vol 60, p313-319

JAH är den högst rankade tidskriften inom ungdomsmedicinens område, med noggrann kontroll av relevans och innehåll av minst två fristående bedömare. Tidskriften får in mängder av artiklar varje år, men bara ca 10% accepteras för publikation. Av detta kan man dra slutsatsen att rubricerade artikel motsvarar högt ställda krav. Ämnesvalet är förbluffande för mig. Jag har aldrig föreställt mig att svordomar och fula ord skulle ägnas vetenskapligt intresse. Men artikelns referenslista visar att bruk av fula ord studeras inom filmvetenskap, litteraturvetenskap, inom psykologin speciellt beträffande identitet, etc. Tidskriften Pediatrics har haft en artikel på ämnet 2011. Man konstaterar i denna artikel att svordomar används för sexuella trakasserier, som hädelser och för diskriminering och utlöser negativa känslor hos dem som utsätts. Att använda svordomar under ungdomsåren tjänar därför syftet att bryta med föräldranormer och befrämja självständighet men kan också markera tillhörighet till vissa kamratgäng.

Forskarna hade två målsättningar för sin studie. Den ena var att dokumentera bruket av fula ord under high-schoolperioden, årskurs 7-12, åren12-18. Den andra var att studera hur mognad mätt som emotionell, moralisk och social kompetens påverkade bruket av fula ord.

Deltagarna rekryterade från olika skolor i Hongkong. Samma grupp följdes under hela perioden med årliga mätningar av fula ord, men också av deltagarnas och deras familjers trivsel och välmående. Ursprungligen deltog 3328 individer, men av många olika skäl minskade gruppen efter hand och sista året hade 28,3 % försvunnit. (jag tycker att det är strålande att efter 6 år ha kvar drygt 70% av ursprungsgruppen)

Deltagarnas mognadsutveckling beträffande emotionella, moraliska och sociala kompetenser, mättes med tre delskalor i Chinese Positive Youth Development Scale som utvecklats på basen av ett välkänt amerikanskt system av Catalano et al ( Prev Treat 2002;25:1-111). Fulspråket mättes med en enda fråga: ”hur ofta under senaste året—” . Utfallet behandlades sedan enligt alla konstens regler med mycket avancerad statistik och med hänsyn till fulspråksutvecklingen över tid korrelerat till mognadsutveckling, socioekonomiska bakgrundsfaktorer och hur undersökningsgruppen ändrade sammansättning.

Resultaten i grova drag är – inte oväntat – att alla använde fula ord allt mer efterhand men att ökningstakten inte gick lika fort mot slutet av perioden. Flickor svor mindre än pojkar, och deras ökningstakt var långsammare. Ökningstakten minskade när emotionell, moralisk och social mognad ökade. Att främja dessa element av ”Positive Youth Development” är alltså ett sätt att minska ungas bruk av svordomar. De får helt enkelt andra sätt att uttrycka frustration och sina självständighetsbehov än via svordomar.

Jag kan tänka sig att svordomar styrs av samma faktorer som andra experimentella beteenden och alltså är en del av ”clustering” /samvariation av olika beteenden. Kanske man skulle införa en fråga om svordomar i HEADS- genomgången? Eller helt enkelt lägga märke till unga som svär mycket och kolla hur det står till med deras ohälsobeteenden i övrigt? Självklart , eller hur?

20170421

 

 

.