bild av Magnus Bard i SVD 26 maj

Upp till kamp för pojkarna

Eller: Pojkarna hänger inte med när kvinnorna erövrar utbildningen

Artiklar av Amanda Sokolnicki (AS) i DN 26 maj 2017 resp av Lisa Boda (LB) i DN 14 maj 2017

Båda författarna refererar till Emma Leijnses bok ”Fördel kvinna – Den tysta utbildningsrevolutionen”. AS hävdar att Leijneses bok kan bli ett klassiskt manifest, en vändpunkt att referera till i framtiden. Kvinnor har rättmätigt fått uppmuntran som utsatta och är fortfarande inte jämställda. Men nu drar de ifrån med betyg, dominerar i attraktiva universitetsutbildningar och kommer starkt även i tidigare mansdominerad yrken som kräver högskola. Det är bara inom systemvetenskap som männen dominerar, i alla andra yrken förutspås en ökning av kvinnor. Och det har varit lätt att stötta kvinnor i deras framgång. De har varit underordnade och samhället är fortfarande inte jämställt.

Men AS visar på ett nytt problem som dokumenteras i Leijnses bok. Pojkarna halkar efter rejält . På alla områden. Medan outbildade kvinnor tidigare var beroende av män för sin försörjning, är nu allt fler unga män beroende – av bidrag! . Och kommer att så vara. Lågutbildade män utan gymnasiebehörighet utgjorde 10 % av svenskfödda oh 20% om man inkluderade utlandsfödda.. Mer än en tredjedel av lågutbildade saknar jobb och hälften av dem har aldrig haft ett jobb. Var fjärde av dem riskerar att bli långtidsarbetslös. Och detta tycks vara ett svenskt problem I Pisarapporten ser man att just Sveriges andel av lågpresterande pojkar är dubbelt så stor som den är i OECD i genomsnitt.

LB hänvisar också till Leijnses faktaspäckade bok. Fler data: Arbetslösheten i åldrar 18-24 år var 13.6% för män men bara 8,6% för kvinnor. Sedan millenieskiftet studerar fler kvinnor än män på universiteten. Till och med i lönenivåer har de yngsta kvinnorna nu gått m männen när de t gäller löner i den offentliga sektorn.

Hur ser Leijnse   på framtidsutvecklingen och vilka lösningar ser hon? Ett problem är att lågutbildade män utan arbete har en stor nackdel när det gäller att bilda familj – de blir ensamma. Tydligast är den tendensen i glesbygd och i fattiga förorter. Kombinationen utanförskap och mansöverskott är en krutdurk . Detta är den enskilt största riskfaktorn för kriminalitet. 95 % av dem som hamnar i fängelse är män. Och annan statistik känner vi ju till, andelen män som begår självmord, blir alkoholister etc är skrämmande hög.

Journalisterna lobbar för boken med motivet att första steget till förändring av situationen är att vi uppmärksammar pojkarnas problem oh tar tag i i dem. Vi måste också bestämma oss för att det är vät att jobba med. Att kvinnor traditionellt halkat efter är inte ett legitimt skäl att nu låta pojkar halka efter av något slags rättvisepatos. Alla blir lidande på ojämlikhet även detta avseende. Åven pojkarna måste få samma möjlighet att komma till sin rätt som flickorna nu lyckats få. Föräldrar och skolan kan göra mer. Peppa sina söner i hemmen och pojkarna i skolan. En orsak varför pojkar halkar efter är att de inte kan läsa lika bra som flickor. Så se till att föräldrar – särskilt pappor – tidigt börjar läsa för sina söner.

Själva normen för vad manlighet är i ett samhälle med allt färre kroppsarbeten behöver diskuteras på allvar och på alla nivåer. Det är accepterat att tjejer pluggar, men inte att pojkar gör det. Varför det ? Måste det vara så?

En fördjupningsbok som LB rekommenderar är Birgitta Ohlssons bok ”Duktiga flickors revansch”. Men LB tyckeratt den skall läsas mot bakgrund av Leijnses bok. Hennes bok borde dessutom heta ”Nackdel pojkar” , i stället för ”Fördel kvinna” enligt LB. Och jag personligen håller med utan att ha läst den aktuella boken, men övertygad av de bägge journalisterna!