Tristess ledde till bråk i X-by

More Bored Today Than Yesterday? National Trends in Adolescent Boredom From 2008 to 2017

av EH Weybright, J Schulenberg och LL Caldwell. Journal of Adolescent Health,(2020)  66:360-365

Boredom kan  definieras som ”The aversive station wanting, but being unable, to engage in satisfying activity”. Jag kommer att använda uttrycket tristess som översättning av boredom även om det inte är exakt samma sak.

Denna studie bygger på data från ”Monitoring the Future” . Detta är en amerikansk  representativ undersökning som genomförs varje år i high school på elever som  är 14, 16 och 18 år . ”Tristessfrågan”  hade formulerats som ” jag är ofta uttråkad” och svaren  kunde graderas från 1-5 på en Likertskala där 1= ”jag håller inte med” till 5=” jag håller med”. Svar från åren 2008-2017 användes i studien. Sammanlagt  106 784 (!) giltiga svar kunde analyseras. Som vanligt i amerikanska nutida studier använde man sig av avancerad statistisk bearbetning , bl a Joinpoint som är en teknik för att påvisa historiska förändringar, såsom incidens av cancer.

En tidig amerikansk studie av tristess finns från 1991. Få långtidsstudier har utförts och ingen med nationellt representativt material före den nu aktuella. Enstaka tvärsnittstudier finns rapporterade. Sammanfattningsvis finns en kunskapslucka över tristess ur utvecklingspsykologisk synpunkt.

Det sammanlagda kortfattade resultatet visade en signifikant skillnad i tristess med flickor mer uttråkade än pojkar under alla åren.  Tristess minskade (men inte signifikant!) under åren 2009 till 2011 och tilltog sedan för varje år under studien gång fram till 2017. Resultaten var likartade då man analyserade svaren separat från årskurs 8, årskurs 10, och årskurs 12 (åldrarna 14, 16 och 18 år). Tristess förefaller alltså ha med kontext att göra, inte bara med individuell utveckling. Medelvärde av tristess för pojkar var högst i årskurs 10 , men lägre i årskurs 12. Flickors medelvärde för tristess låg högst i årskurs 8 och var något lägre i årskurs 10 och ännu något lägre i årskurs 12.

Ja, vad var det för vits med denna studie frånsett det rent akademiska värdet? Man spekulerar i att tristess har flera rötter. Man ha kopplat ihop det med depression men också med ”sensation seeking”, som ett sätt att motverka tristess. Att vara uttråkad kan alltså   leda till ohälsa och hälsoskadliga beteenden. Vilken betydelse nutidens livsstilar med ökade internetaktiviteter har är svårbedömt. Men internetaktiviteter har visat sig leda till större ensamhet hos unga och  kanske till tristess. Data finns som visar att unga träffar vänner mindre ofta nu än förr, startar sitt sexliv senare etc, Kanske tristess är en indikator på att unga är missnöjda med hur de tillbringar sin dag?