The Global Early Adolescent Study: An Exploration of the Factors That Shape Adolescence
Journal of Adolescent Health, vol 61, Supplement 4, sid s1- s54, oktober 2017
The Global Early Adolescent Study, GEAS, är ett mycket spännande internationellt forskningssamarbete mellan två viktiga aktörer, WHO med Venkatraman Chandra-Mouli och John Hopkins Bloomberg School of Public Health med Robert W Blum i Baltimore, Maryland. Fas två annonserades med pompa och ståt i Geneve den 10-11 oktober på själva Flickebarns Internationella Dag (11 oktober) dit undertecknad själv var inbjuden. Så vad handlar detta om ?
GEAS har avslutat Fas ett vars resultat beskrivs översiktligt i supplementet. Målet för Fas två handlar om att mäta effekterna av de interventioner som planeras och som bygger på resultaten från Fas ett
Varför är denna studie så viktig? Utgångspunkten var att perioden Early Adolescence , 10-14 år, hittills har varit dåligt studerad med tanke på den genomgripande förändring som individen genomgår med pubertetsutvecklingen, dess effekt på hjärnans funktionssätt och hur förutbestämda könsroller kan förstärkas eller förändras under dessa år. Dessa förändringar har långtgående effekter på individens hälsa, både direkt och livslångt. Hur detta att vara flicka/ kvinna präglar kvinnors välbefinnande är kristallklart nu under #metoo uppropens dagar. I låginkomstländer handlar det om oönskade tidiga graviditeter och barnäktenskap med åtföljande problem att fullfölja skolgången och därmed livslång fattigdom, att drabbas av HIV, mm. Men även pojkar präglas och socialiseras in i mönster av att vara starka och tuffa. De deltar i och utsätts för fysiskt våld, tar stora risker, dör i olycksfall och löser ofta psykisk stress med droger och alkohol eller begår självmord
Fas ett genomfördes 2011-2015 i 15 olika länder i alla världsdelar. Man frågade helt enkelt ut ungdomar i åldern 11-13 år och deras föräldrar om deras erfarenheter och upplevelser under tidig adolescens. I Europa deltog Belgien och Skottland. Trots den stora spridningen fann man att ungdomars upplevelse av socialiseringen in i könsrollen var likartad.
Mycket kort och fritt sammanfattat är resultaten dessa:
- Det finns starka globala myter som säger att flickor är känsliga och sårbara och att pojkar är starka och självständiga. Dessa myter finns hos föräldrar, i skolan, i media och i kompisgäng. Även föräldrar som upplever sina söner som känsliga, fokuserar ändå på att skydda bara döttrarna.
- Flickor i pubertet förkroppsligar sex och sexualitet, ses som måltavlor för sexuellt intresse och som offer. Pojkar får rollen av aktörer. Flickor får budskap som ” sitt inte så” – ” ha inte sådana kläder” – ” akta dig för killar” – och internaliserar dessa budskap mer eller mindre.
- I nästan alla samhällen är flickors aktiviteter utanför hemmet mer beskurna än pojkars. Deras frihet beskärs.
- Pojkar anses medföra problem. Vuxnas oro för flickors sexualitet innebär att flickor tillsägs att hålla sig borta från pojkar, att de bestraffas på olika sätt om de inte rättar sig efter det genom isolering, att få dåligt rykte etc. Både pojkar och flickor uttrycker sorg över detta. Som barn lekte de med varandra och hade kul, nu är det inte tillåtet.
- Både killar och tjejer kände till kompisar som inte klädde sig eller betedde sig könsstereotypiskt. Sådana individer utsattes för sanktionen och press på att anpassa sig. Killar var mer intoleranta än tjejer.
Metodologiskt använde man sig av kvalitativa intervjuer men inledde med två frågeformulär för få in intervjuobjekten på rätt spår. Det ena var en variant av tidslinje, där de unga svarade på frågor om viktiga milstolpar i deras liv och hur de upplevde dem Det andra var konstruktionen av ett sociogram över den egna familjen och närmsta nätverken. Därefter kom själva den kvalitativa intervjun. Man var noga med att inte trötta ut de unga genom täta pauser och mellanmål.
Intervjuarna själva hade tränats både i intervjuteknik och bearbetning ingen av data. Man lade också till ett särskilt moment för vissa intervjuare efteråt. De skulle bedöma hur väl den upplagda metoden hade fungerat. Alla ansåg att de inledande frågeformulären var mycket värdefulla och engagerade de unga. I många fall gav de mer information än själva den kvalitativa intervjun. De ansåg att särskilt de yngsta deltagarna hade svårt att förstå vissa abstrakta begrepp, blev trötta och ointresserade. Dessa erfarenheter kommer att påverka hur uppföljningen skall läggas upp
Fas två har som sagt startat. Resultaten kommer att dröja men det blir intressant att följa. I vissa länder kommer man att följa bara om eller hur de unga modifierar sina tidigare bilder av könsrollerna när de bir äldre. I andra områden kommer man pröva olika interventioner, i skola, med familjerna och i samhällena i stort. Man kommer till exempel pröva diskussionsgrupper med föräldrar och unga för att kritiskt granska och diskutera könsrollerna. Mycket att könsrollsindoktrineringen visade sig innehålla straff av alla slag. Föräldrarna bejakade generellt att de beter sig som de gör för att de vill skydda sina barn. Man kommer därför att erbjuda föräldrar träning i adekvat kommunikation.
Detta är en viktig studie därför att resultaten kan påverka arbetet med att främja ungdomars hälsa på en verkligt grundläggande nivå
171121
0 kommentarer
1 pingback