Flash 4
Ungdomsmedicinska kollegor!
Kommer ni ihåg att vi för många år sedan, 10 år? hade en utbildningsdag om PYD Positive Youth Development? En hälsofrämjande metod med stor genomslagskraft internationellt
Nu har det kommit en intressant översiktsartikel och samtidigt påminnelse om PYD i Journal of Adolescent Health, vol 65, 2019, sid 15-31 av Richard Catalano, Skinner MD et al:
Positive Youth Development Programs in Low- and Middle Income Countries: A conceptual Framework and Systematic Review of Efficacy
Konceptet PYD uppstod i USA kring millenieskiftet. Det inspirerades av insikten att olika problembeteenden hade en gemensam bas och borde åtgärdas med ett helhetsperspektiv, inte med punktvisa insatser mot enskilda problem. Helheten skulle främjas. PYD har fortfarande stor tillämpning både i USA och internationellt och anses mycket verksamt.
Det finns olika skolor av PYD se Tabell 1 i artikeln. Artikelförfattaren Catellano har en modell med 14 punkter, Lerner är en annan välkänd utvecklingspsykolog med en anan variation av temat. Lerner kallar sin modell : Five Cs model och jag väljer här att referera den för sin enkelhet. Den har fem kärnbegrepp som ungdomar skall stimuleras att utveckla, och som väl sammanfaller med begreppen i de andra skolorna:
Competence, på områdena socialt, kognitivt, emotionellt och moraliskt kunnande
Confidence , tilltro till egen förmåga, till beslutsförmågan, framtidstro och tydlig positiv identitet
Connection, förmåga till bonding, att kunna knyta an
Character, att ha positiva normer, andlighet
Caring , visa omsorg och sympati för andra
Många utvärderingar av PYD-program har gjorts under åren i höginkomstländer och genomgående visat goda resultat (outcome) på ett eller flera kärnområden, typ utbildning , mindre ohälsobeteenden och generellt högre livskvalitet
Idag lever 90 % av världens ungdomar i låg- eller medelinkomstländer och artikeln undersöker effekterna av PYD i sådana miljöer.
Man inventerade artiklar både i traditionellt vetenskapliga publikationer och sk ”grå” litteratur, (rapporter som t ex redovisats till uppdragsgivare). Bland drygt 1000 artiklar om PYD i någon form fann man 94 som mötte högt ställda krav och som studerades vidare med en särskild checklista, och då blev det 35 kvar.
Resultaten rapporterades på två nivåer som hänger ihop med logiken kring PYD. Elva program resulterade i ökad kunskap t ex om kondombruk eller risker med alkohol men gav inga effekter som ökad kondomanvändning kunde visas. Nästa nivå var beteendeförändringar där man kunde påvisa ett konkret utfall som jobb eller bättre hälsa. Sammanfattningsvis visade 25 av programmen sådana positiva utfall på något område.
Författarna har flera rekommendationer inför framtida effektbedömningar. Bland annat att testa PYD på olika minoritetsgrupper (funktionshindrade, sexuella minoriteter), lägga till cost-benefitanalyser, ha längre uppföljningstider (de flesta studierna omfattade bara några månader), inkludera utfall på flera områden.
Författarnas egna slutsats var att PYD är en lovande metod även i låg- och medelinkomstländer, men att man behöver lära sig mycket mer om dess användning.
Lämna ett svar