Kristina Berg Kelly

Month: juli 2017

Amerikansk kommentar om könsidentitetsbekräftande behandling

SAHM responds to misleading commentary regarding the transition-affirming protocol

En aktuell amerikansk kommentar till ett inlägg om könsidentitetsbehandling av transpersoner

Referat från Adolescent Health News Roundup 20 juli 2017

Se även artikelserie i SVD som börjar idag 170723 samt mitt tidigare referat i bloggen: ”Beyond He or SHE”

SAHM dvs Society for Adoelscent Health and Medicine, är det viktigaste internationella samfundet för vetenskap och forskning och publicerar bl a JAH, Journal for Adolescent Health. De utarbetar vidare olika policydokument som rättesnöre för god praxis.. De har ett nätbaserat nyhetsmagasin, The Adolescent Health News Roundup. I senaste utgåvan från 20 juli tar man upp och kritiserar hårt en artikel av Dr Michelle Cretella, ordförande för American College of Pediatricians. Hennes artikel heter ”I am a Pediatrician. How Transgender Ideology has Infiltrated my Field and Produced Large-scale Child Abuse.” Här är länken till hennes inlägg : http://sherwood-sam.informz.net/z/cjUucD9taT02Nzc2MTI5JnA9MSZ1PTEwMTkwMDgxODYmbGk9NDU5NzM1OTM/index.html

SAHM betecknar artikeln som en rent fientlig attack på könsidentitesbehandling av transpersoner med argument med grova medicinska sakfel, utelämnande av av medicinska fakta, hatisk (!) tolkning av olika underlag och fakta helt tagna ur sitt sammanhang.

Därefter går SAHM in på Cretellas argument och bemöter dem punkt för punkt.

  1. Tvillingstudier visar att ingen är fast i en kropp med fel kön. Cretella utgår felaktigt från att DNA bestämmer könsidentitet/gender. DNA bestämmer kön/sex som inte är samma som identitet. Hon citerar en tvillingstudie av Milton Diamond från 2013 som visar att 20% av båda paren identiska tvillingar identifierar sig som transgender. Hon nämner inte att detta är betydligt högre än populationsfrekvensen som är 0.3%. Identiska tvillingar har samma DNA, men efter att ursprungsägget delat sig i två ägg i livmodern antar de olika karakteristika, påverkade av uterusmiljön. Hon påstår att det finns en minimal biologiskt disposition vilket är ett understatement, I stället hävdar hon att “transgenderism will not manifest itself without outside non-biological factors also impacting the individual during his lifetime”. Hon menar alltså att könsidentiteten är ett personlig val. Detta avfärdar SAHM som ett ”stenålderargument” som nutida forskning helt tar avstånd från. (International Review of Psychiatry.  Volume 28, 2016 – Issue 1: Gender Dysphoria and Gender Incongruence).
  2. Könsidentitet är påverkbar speciellt hos barn. Här framför Cretella ovidkommande referenser, som att 75-95% av prepubertala barn växte ur sin könsdysfori och att mängden remisser till transgenderbehandling i Storbritanien har ökat kraftigt. Dessa argument kan helt förklaras med det faktum att transgenderdysfori nu uppmärksammas. Det är OK att söka behandling, något som SAHM starkt betonar som viktigt.
  3. Pubertetsblockerande hormoner har inte visat sig vara säkra. Cretella hänvisar till en rapport från The Impact study, men tar bara upp möjliga negativa bieffekter, som risk för minskad bentäthet. Att denna åter ökar efter puberteten nämner hon inte. SAHM konkluderar att alla medicinsk behandling kan ha bieffekter, och att man alltid måste väga fördelar och nackdelar mot varandra.(www.Impactprogram org)
  4. Inga vetenskapliga studier visar att barn som fått könsblockerande hormon slutar med sina mediciner. Cretella drar därför slutsatsen att de fått transgenderidentitet av behandlingen. SAHM hävdar att just detta visar att den könsblockarande behandling har varit helt rätt för dem.
  5. Cross-sex hormoner är associerade med farliga hälsorisker. Cretella ger inga bevis eller referenser till detta. Hon hänvisar till en artikel som rapporterar både positiva och negativa effekter av könskorrigerande behandling. Men citerar bara de negativa effekterna. SAHM hänvisar till att all läkemedelsbehandling kan ha både positiva och negativa effekter
  6. Neurovetenskap visar att ungdomar saknar vuxnas förmåga att bedöma risker. Med detta påstående dissar Cretella totalt hela den pediatriska psykologin , som hävdar att unga mycket väl kan göra adekvata riskbedömningar, men att deras hjärnor är programmerade för att utforska världen för att få en stabil identitet i alla avseenden .
  7. Det finns inga bevis att identitetsbekräftande behandling förhindrar självmord hos barn. Cretella citerar en studie som visade att diskriminering i sig inte ledde till högre frekvens av självmord hos LGBTQ-individer. Men studien visade också att de hade högre nivåer av psykisk ohälsa, större risk för depression och oftare rapporterade brist på psykologisk hjälp. Samtidigt rapporterar hon inte om den flod av data som visar att bekräftelse är otroligt viktigt för transgendergruppen. En studie visade att kraftigt socialt stöd minskade självmordsrisken med 82%. En annan studie visade att självmordsförsök förekom hos 41% i trangendergruppen, mot 4.6% i genomsnitt i motsvarande USA-grupp. . Orsakenen till självmordsförsöken var diskriminering, utsatthet och att bli avvisade av vänner och familj
  8. Identitetsbekräftande behandling har inte löst problemet med självmord i transgenderpopulationen. SAHM: Nej det har inte hänt därför att trangenderpopulationen fortfarande kämpar hårt mot meningslösa och skadliga attacker som denna. Acceptans, medkänsla och stöd särskilt från de medicinska disciplinerna är ett sätt att hjälpa till att lösa detta komplexa problem. Cretella citerar en svensk studie som visade att självmordsfrekvensen i en grupp vuxna som genomgått könskorrigering var 20 gånger högre än i normalpopulationen. Återigen är detta ett citat där hon påstår att data som dessa korrelerar med orsakssamband som inte finns i studien.
  9. Slutord från SAHM: Vi arbetar alltid för att kämpa mot felinformation. Man skall inte påstå att man är ojävig och saklig, när hela ens artikel är baserad på uppfattningen att könsdysfori är ett val som individen gör. Det är dags att lyssna på våra unga patienter och hjälpa dem som de är.
  10. Min kommentar: Jag har aldrig hört eller läst att SAHM tagit iså dettasätt. Men det behövs nog i Trumpland

Fler referenser på begäran!

170723

 

 

 

.

 

Adolescent Gambling: An Update on Research Since 2010

Adolescent Gambling: An Update on Research Since 2010

Editorial i Journal of Adolescent Health, vol 60, sid 481-482, juni 2017

Och

Independent Versus Co-occurring Substance Use in Relation to Gambling Outcomes in Older Adolecents and Young Adults

 Av JM Cronce, JN Bittinger, CM Di lodovico and Jliu, Journal fo Adolescent healht vol 60 , sid 528-533, juni 2017.

Ledarskribenten hänvisar till en översiktsartikel i JAH från 2010 då man sammanfattningsvis önskar mer forskning på området från fler länder än USA, Canada och Storbritannien och också mer bakgrundsvariabler än de rent kvantitativa. Man saknade teoribaserade hypoteser, data om komorbidiitet, särskilt samband med alkohol- och cannabisbruk och anmärkte på att det saknades relevanta ungdomsanpassade frågeformulär.

I den aktuella ledaren påpekade man att mängder av kasinon öppnats i Sydostasien sedan tio år tillbaka Mängden av hasardspelande personer har ökat enormt och en livlig forskning rapporterar om detta. Det finns tom en ny tidskrift, Asian Journal of Gambling Issues and Public Health. Men forskningen har huvudsakligen fortfarande varit beskrivande.

När cannabis legaliseras i många stater i USA uppstår frågan hur tillgången till cannabis för nöjes skull kommer att påverka ungdomar och i detta sammanhang, om det harbetydelse för riskfyllt hasardspel. Det finns studier som visar att de som rapporterar problem med hasardspelande också använder alkohol och cannabis i hög utsträckning men också har problem med kriminalitet, HIV och andra tyngre droger. Man hoppas att framtida studier kommer att mer i detalj bena ut hur sambanden ser ut.

I samma nummer av JAH finns en detaljstudie av intresse i sammanhanget. Vilket har störst betydelse för negativa konsekvenser av själva hasardspelandet, bruk av alkohol eller cannabis var för sig eller båda substanserna samtidigt? Svaret var att cannabisbruk under aktuellt spelande gav mest negativa konsekvenser., Samtidigt bruk av alkohol ökade inte det negativa utfallet .I förebyggande syfte bör man alltså fokusera på att reducera cannabisbruk under sjjälva spelandet om man vill minska negativa konsekvenser för ungdomar.

170716

 

 

 

The Impact of Sleep Improvement on Food Choices in Adolescents

The Impact of Sleep Improvement on Food Choices in Adolescents With Late Bedtimes

Av LD Asarnow, SM Greer, MP Walker, AG Harvey in Journal of Adolescent Health, vol 60 , sid 570-76, juni 2017

Som tonårsförälder och som läkare för många unga människor har jag ofta undrat varför unga absolut vill vara uppe så sent och varför man inte kan förklara problemen med att lägga sig mycket sent, att förskjuta dygnet varje veckoslut (som jetlag efter en resa tur och retur till New york över helgen). Vi kan förklara att hormonbalansen blir alldeles förryckt och därmed dygnsklockan, the circadian rythm, vilket försämrar hjärnan utveckling, försämrar skolresultaten pga bristande koncentration, kan leda till depressiva besvär, etc.

Nu har vi fått ytterligare ett argument. Lägger man sig sent väljer man spontant en onyttigare frukost, som leder till hungersug under dagen och därmed ökar risken för fetma. Kan unga förmås att lägga sig tidigare, så väljer de spontant en hälsosammare frukost.

Dessa påståenden bygger på en elegant, liten studie som omfattar 42 ungdomar. Alla hade före studien genomfört tre månaders dagboksregistreringar över sin sömn, liksom deras föräldrar, så man hade goda data över deras sömnvanor, som del i en annan studie. Sömnen mättes med tre variabler, tidpunkt för sänggående, total sömntid och sömnighet dagtid. Nästa steg var att alla deltagare fick gradera sin favoritmat inom fem olika delområden, som sött, salt, stärkelserikt, frukt eller mejeriprodukter med olika glukämiskt index. Tredje steget var att genomgå sex individuella 60 minuters lektioner om sömn utspridda under läsåret. Fjärde steget var att sova över i ett lab och bli serverade en frukost som bestod av en skiva rostat bröd med sylt. Sen kom det in fem skålar med samma kaloriinnehåll inom de fem kategorierna. Deltagarna fick veta att detta var deras belöning och de fick välja fritt och hur mycket de ville äta ur skålarna, medan försöksledaren lämnade rummet under tio minuter. Därefter var försöket över. Man samlade in skålarna och räknade ut hur mycket och vad som deltagarna hade valt att äta

Av de 42 deltagarna hade 24 tidigarelagt sin tid för sänggående, och de övriga hade inte gjort det. De som gick till sängs tidigare, valde signifikant bättre frukost ur skålarna , dvs med lågt GI. Total sömntid och sömnighet under dagtid hade däremot ingen effekt på matvalet.

Alltså: att få unga att lägga sig tidigare kan vara ett sätt att förebygga övervikt

Den andra slutsatsen som inte nämns i artikeln, är att nästan hälften av ungdomarna var opåverkade av den pedagogiska insatsen. Ganska deprimerande, men i enlighet med ens kliniska erfarenhet! Men bra för föräldrar att få höra. Droppen urholkar stenen, säkert även detta område!

170709

 

 

© 2024 Ungdomsmedicin

Tema av Anders NorenUpp ↑