Unga mår allt sämre – eller?

http://mind-rpport-unga-mar-allt-samre-eller…pdf

Unga mår allt sämre – eller?

Det korta svaret är:

Egentligen inte med hänsyn tagen till olika faktorer.

Sammanfattningsvis vill Mindrapporten lyfta fram tre tänkbara förklaringar till varför unga uppger att de har allt fler psykiska besvär, med syftet att bidra till att rätt slags åtgärder sätts in. Dessa förklaringar är: 1. Större öppenhet för psykisk ohälsa 2. Diagnoserna utvidgas och  3. Förändrade livsförutsättningar .

Det långa svaret är:

Läs Minds kunskapsöversikt på 50 sidor om ungas psykiska hälsa som publicerades i somras. Och som beskrivs nedan.

Mind är en ideell icke vinstdrivande förening, religiöst och politiskt obunden. Minds verksamhetside är att förebygga mental ohälsa genom att erbjuda medmänskligt stöd, sprida kunskap och att bilda opinion.

Mind har publicerat rapporten ” En kunskapsöversikt på 50 sidor om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018”.

Jag påstår att rapporten är en komprimerad aktuell lärobok i ämnet ungas psykiska hälsa, där man kan uppdatera sin kunskap och finna fakta för sitt eget agerande.  Den kan fungera som bas för studiecirklar på arbetsplatser. Den kan utgöra underlag för politiska beslut på alla nivåer. MM.

Rapporten är framtagen av Mind tillsammans med Dr. Sofia Wikman vid Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle och med stöd från Länsförsäkringar. Mind har granskat statistik, vetenskapliga rapporter och artiklar samt lärdomar från aktörer som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhäl- lesfrågor (MUCF), Sveriges kommuner och landsting (SKL), barnrättsorganisationer, med flera. De har fokuserat på ängslan, oro och ångest, snarare än svårare psykiatriska diagnoser. Översikten utgår främst från svenska och nordiska studier, men redovisar även internationell forskning för att försöka komplettera den bild som erhålls.

I mars 2018 deltog rapportförfattaren Sofia Wikman vid konferensen H-20och World Happiness Summit i Miami. Mind har även träffat Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet, Ing-Marie Wieselgren, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Landsting och Petra Löfstedt, fil.dr. i folkhälsovetenskap och forskningsledare på Folkhälsomyndigheten, som alla kommit med värdefull återkoppling.

I rapporten presenteras underlaget i tre avdelningar. Den största avdelningen handlar om epidemiologiska studier från ett flertal aktorer, och visar förekomst av psykisk ohälsa mätt på olika sätt.  Nästa avdelning presenterar studier som belyser orsaker till psykisk ohälsa. Den tredje och minsta avdelningen handlar om studier och rapporter som påvisar möjliga sätt att främja psykisk hälsa hos svenska ungdomar. Den avdelningen  ska man läsa med största uppmärksamhet!, sid 34-49.Den delas in i underavdelningar:  kända främjandefaktorer i sig, förebyggande arbete och ungdomars egna önskemål för bättre psykisk hälsa

Det är inte möjligt att på ett rättvist sätt referera hela rapporten. Jag har sett som min uppgift att bedöma rapportens värde och att peka på godbitarna.

Nedan anger jag olika avsnitt och underavdelningar för att reta aptiten, samt sammandrag ur själva rapporten:

1. Om epidemiologiska studier:

Vad är psykisk (o)hälsa?

Prevention

Hälsofrämjande insatser

Figur 3 Illustration av förhållandet mellan psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd samt hur det är relaterade till olika insatsnivåer (hälsofrämjande, preventiva och behandlande insatser). Källa: FORTE 2015

Varför är begreppen viktiga att hålla isär?

Kopia av sammandrag sid 17 till avsnikttet om epidemiologiska studier-

Sammandrag

• I Sverige har andelen unga, 16 – 24 år, som uppger att de besväras av ängslan, oro eller ångest ökat sedan 1980-talets början enligt SCBs undersökning av befolkningens levnadsförhållanden (ULF). Enligt en annan studie som SCB ansvarar för, Barn-ULF, som endast gäller åldersgruppen 13 – 18 år syns dock en minskning. I Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor syns ingen säkerställd ökning av ångest år 2004–2016 i åldersgrupper 16–29 år.
• De studier som lagts fram under den senaste tiden visar att sjukdomsbördan för allvarliga psykiatriska problem som depression inte har ökat. Det finns inte heller belägg för att förekomsten av psykiska besvär, ängslan, oro eller ångest bland unga har ökat under de senaste 20 åren. Däremot har efterfrågan efter vård ökat. Rimligen åtminstone delvis som följd av en ökad uppmärksamhet på problemen.
• Mätningar visar att den psykiska hälsan bland unga är relativt god i Sverige. Den självrapporterade nivån av psykisk ohälsa varierar dock avsevärt utifrån mätmetod. En systematisk sammanställning av alla vetenskapligt publicerade studier tyder på att självrapporterade besvär bland unga ökat i de nordiska länderna fram till år 2000 för att därefter vara oförändrad (Potrebny m.fl. 2018). Däremot förefaller den samlade psykiatriska sjukligheten i befolkningen som helhet i åldersgruppen inte väsentligen ha förändrats under perioden 1990–2016, se figur 7.

Allt fler unga har dock fått ta del av psykiatrisk vård (Socialstyrelsen 2017). Detta betyder inte att alla de som uppgett att de mår dåligt söker hjälp eller får hjälp i tid. Även utan  ökningar av den psykiska ohälsan kvarstår psykiska problem och psykiatrisk sjuklighet som ett betydande folkhälsoproblem.

■Att i perioder ha känsloproblem är en naturlig del av livet men tendensen att tolka känslomässiga signaler som lindrigare psykisk ohälsa har troligen ökat hos unga. Vi ser däremot över tid ingen ökning av sjukdomsbördan för depressioner och inte heller någon fastlagd ökning av psykiska besvär sedan år 2000. Olika självrapporterade undersökningar visar skilda trender. De flesta bakgrundsfaktorer har över tid blivit mer gynnsamma för unga. Sammantaget kan larmen om ungas självrapporterade psykiska ohälsa kompletteras med att det skett ett skifte över tid där tendensen att medikaliseranormala reaktioner har ökat och därigenom bidragit till en ökad vårdkonsumtion.

2. Studier som belyser orsaker till psykisk ohälsamed underrrubriker

Genomgång av olika riskfaktorer:

Exempel på riskfaktorer på individnivå

Transdiagnostiska faktorer

Familj

Utsatthet för våld och omsorgssvikt och ohälsa i vuxen ålder

Skola

Elever med lång och oroande frånvaro

Koppling mellan studieresultat och psykisk ohälsa

Arbetsmarknad

Digital stress

Värderingar, normer och skam

Individualisering

Sin egen lyckas smed

Förlustaversion och negativitetsdominans

Upplevelser av otrygghet/osäkerhet

Medikalisering

2. Främjandefaktorer med  underrubriker

FN:s globala mål

Exempel på skyddsfaktorer för unga på individnivå:

Att hitta mening

Värdet av relationer

Kunskap om känslor

Att visa sårbarhet

Att höra till

Investera i hälsa

Vikten av förebyggande arbete

Stresshantering och prestation

Fysisk aktivitet, kost och andra levnadsvanors betydelse

Motion

Sömn

Konst och musik

Natur

Korta väntetiderna

Läkemedel eller inte?

Vad unga själva vill ha

■Kunskap om psykisk och psykosocial hälsa ska vara en del av läroplanen.

■Kontinuerliga och obligatoriska samtal med elevhälsan.

■Närvarande vuxna i samhället.

■Hjälp och stöd ska vara individanpassat och utgå från ungas behov.

■Fler unga företrädare i samhällets beslutsprocesser. (Nationell samordnaren inom området psykisk hälsa 2018).

Vågar jag upprepa mina pekpinnar som slutkläm?:

Jag påstår att rapporten är en komprimerad aktuell lärobok i ämnet ungas psykiska hälsa, där man kan uppdatera sin kunskap och finna fakta inför egna  atviteter. Den kan vara bas för studiecirklar på arbetsplatser. Den kan utgöra underlag för politiska beslut på alla nivåer.Sista avdelningen (3)   skall man läsa med särskild uppmärksamhet! Sid 34-49